Chefsstress

Mellan jämställda chefer har det alltid förekommit konkurrens. Men jag undrar om inte dagens krav leder till än mer relationsstress. Det gäller att i varje läge vara den bästa chefen i sin krets. Och chefer värderas inte alltid utifrån den åstadkomna helheten utan utifrån delarna. Den totala produktionen kan vara på topp, men det som uppmärksammas är alltid förbättringsutrymmena i delprocesserna.

Att upptäcka förbättringsutrymmena är ett absolut måste, men de skall inte nyttjas för att värdera chefen. Han eller hon skall i så fall värderas utifrån sin förmåga att åtgärda förbättringsbehoven, samt efter den totala produktionen. Men det var egentligen inte detta jag ville säga utan att chefer kan släcka ut varandra.

Tänk dig två sinuskurvor som är i fas. Då får vi en förstärkt amplitud. Tänk dig två sinuskurvor som är förskjutna i fas. Då släcker de ut varandra. Så är det med chefer också. Driver vi konkurrensen eller en felaktig värdering för långt kommer cheferna att motarbeta varandra till förfång för den gemensamma produktionen.