Som sagt, alla har vi ett internt marknadsvärde, men även ett externt. Och de behöver inte vara lika. Det interna marknadsvärdet är ofta lite trångt och snävt och kan byggas upp av såväl rädsla som prestation. Har du en överordnad chef som sätter aparta kulturvärden i organisationen, anpassar du dig därefter. Är chefen demonisk, blir du rädd och underdånig. Vill chefen höra smicker och beundran, så levererar du detta. Anpassningen stärker ditt interna marknadsvärde, som stiger liksom lönen. Lönen är det synliga värdet.
Man tjänar så mycket som man är värd. Enligt dagens enkla tänkande. Ditt marknadsvärde säger vem du är, även för dig själv. Sjunker ditt marknadsvärde, står lönen stilla eller sänks och din självkänsla dalar. Det är förstås alltför sällan som det interna marknadsvärdet speglar en reell prestation. Ditt interna marknadsvärde är således en dialog mellan de interna kulturvärdena och din förmåga/vilja att leva upp till desamma. Det lönar sig vanligtvis mer att smörja chefen än att göra ett gott jobb!
Annorlunda kan det vara med det externa marknadsvärdet. Det kan i bästa eller sämsta fall bygga på samma grunder som det interna. Men det kan faktiskt också bygga på alla de egenskaper som just nu inte uppskattas eller den kultur som du tar avstånd ifrån. Den externa marknaden uppskattar alltid prestation i anställningsögonblicket. Därmed inte sagt att uppskattningen står sig över tiden, men det finns i alla fall en stor möjlighet.
För att avrunda – trivs du inte på jobbet skall du söka dig en ny arbetsgivare. Fastna inte i det interna marknadsvärdet. Men denna "sanning" är förstås självklar för alla och envar. Men det var kul att på nytt få säga det.
fredag 25 november 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)