Som chef är man nästan alltid ofärdig när kvällen kommer. Sällan eller aldrig har man fått gjort det man hade tänkt sig göra just denna dag. Men å andra sidan har det blivit gjort så mycket mer eller annat som inte direkt låg i planeringstuben. Och detta är faktiskt ett gott betyg åt chefen.
Som chef är man till för verksamheten och de anställda. Produktionsproblem av vilket slag de månde vara har alltid företrädesrätt. När man som chef börjar att undvika problemen är organisationen farligt ute. Flyktbeteende sprider sig snabbt som ringar i organisationen och då uppstår en ansvarslös kultur. Så egentligen handlar det om du som chef eller organisationen skall känna sig "nöjd" på kvällen. Det valet är enkelt. Som chef får du stå tillbaka. Så är det!
Det nu sagda skall självklart inte tas som intäkt för att chefen inte skall sträva efter att ha att struktur på vardagen, och att även planera och organisera sin tid. Det är ett chefsåliggande att kämpa för ordning och reda, även för egen del. Men medarbetarnas hälsa påverkas i positiv riktning av en chef som är relationsorienterad, samt intresserad av och visar omtanke om sina medarbetare och deras arbetsituation. Nöjda medarbetare ger på sikt en nöjd chef. Den sanna och äkta känslan finns alltid utanför kroppen. Ett uppmuntrande ord från en medarbetare eller goda produktionssiffror värmer hjärtat hos alla chefer. En bra chef är således såväl relationsorienterad som prestationsorienterad. Dessa två hållningar är varandras förutsättning och komplement.
Så bäste chef, känner du dig missnöjd på kvällen med att du inte fick gjort det du ville göra, så tänk en tanke till. Tänk på allt du istället fick gjort. Och vips så känns det mycket bättre. Och tänk sen på den klapp du fick på axeln strax efter fikat, ja då känns det riktigt bra. Fick du ingen klapp? Lugn, det kommer. Medarbetarna skall bara upptäcka att du är ett gott stöd och vill väl!
fredag 1 oktober 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)