Kommunala visioner igen

Än en gång återvänder jag tillframtiden! Och till kommunernas visionsarbete, dvs deras vilja att formulera tankar som skall vara vägledande för andra. Arbetssättet är ganska intressant. Utan någon djupare analys av ”behoven” sätter kommunstyrelsen och kommunledningskontoren upp sina teser. Man hoppas förstås på en efterfrågan efter det att produkten förfärdigats.

Om man tillsätter en grupp experter med tillgång till resurser kommer dessa att åstadkomma nya resultat genom att styras av den logik som gäller för en kommunal verksamhet. Som i sann behavioristisk anda skulle kunna vara – behovet att utmärka sig inför medborgarna, viljan att bevisa sin överlägsenhet mot andra kommuner, samt nödvändigheten att visa engagemang för de egna tjänstemännen. Experterna kommer garanterat fram med ett välansat och förföriskt dokument.

Det intressanta med denna modell är att lösningarna kommer före problemen. Lösningar som söker sina problem. Om man vill tänja sig en aning kan man säga att modellen visar på de problem som är acceptabla och godkända. Att det är rätt lösningar som tagits fram borgar experterna för. Han eller hon tillskrivs vara kvalificerade auktoriteter på kommuner och framtiden.

Tittar man närmre på de färdigställda alstren ser man att allt som är enkelt har gjorts till allmänna och sociala frågor och allt som är svårt och besvärligt har skjutits över till det privata eller gjorts till en individualiserad fråga. Som förvaltningschef eller annan chef har du inte glädje av vare sig det ena eller det andra. Du vill ha vägledning som svarar mot dina problem och uppgifter.