fredag 14 juni 2013

Ledarskap – Glöm inte att blicka framåt

Idag blir det lite abstraktare funderingar. Oftast säger vi lite slentrianmässigt att ”människan är sig lik”. Men när vi någon gång reflekterar över våra liv och blickar bakåt kan vi lätt se att vi själva har förändrats. Fast när vi blickar framåt tänker vi sällan eller aldrig tanken att vi själva skulle kunna komma att förändras. Omvärlden kan förändras, organisationer kan förändras, men aldrig vi själva. Det är som vi själva skall förbli en frusen kedja in i framtiden. Och denna oförmåga kan ställa till det i organisationerna.

Det är ganska lustigt att vi som människor tänker oss en föränderlig omvärld men oss själva som oföränderliga. Detta trots att när vi blickar bakåt ser vi att vi förändrat och justerat våra åsikter, intressen, bekantskaper med mera. Oaktat detta tror vi att vi framöver skall vara samma personer som idag. Vi står ju redan på höjdpunkten av vår utveckling.

Försvarsmekanismen kan möjligtvis vara att om vi inte vore på topp nu utan att det finns ett förbättringsutrymme så är ju dagens handlande lite meningslöst. Men detta är en enligt min mening en feltanke. Styrkan ligger i att vi framöver alltid kan bli bättre – en trösterik tanke för en chef.

Jag tror att just denna oförmåga att acceptera personliga förändringar ställer till det i våra organisationer. Mången verksamhet leds av personer som inte förstår sin egen utveckling och inte heller accepterar den. När omvärlden förändras åt sitt håll och chefen förändras i en för honom/henne okänd riktning men kanske många gånger diametral riktning så uppstår det förvirring hos alla parter. Chefen känner sig vilsen och medarbetarna oroliga.

Ja, ja tänker du som läsare. Vad gör man då? Jag har inget svar – bara en tanke – acceptera att människan inte är sig lik. Låt oss tänka tanken att vi levde i ett samhälle utan större utveckling. Generation efter generation lever i stort sett på samma sätt. Men även i ett sådant samhälle har människorna sannolikt en personlig resa och utveckling över ivet. Lägg därtill att vi nu lever i ett samhälle som är stadd i snabb förändring och att all kultur påverkan människan, ja då förstår vi att det är omöjligt att förbli sig lik. Det är bara att acceptera och att försöka förstå. Svårt? Ja, kanske! Handlar väl främst om att våga bryta mönster genom att tänka själv.