fredag 20 maj 2011

Ledarskap – Hylla dem som vågar säga ifrån!

Har du så kallade bråkstakar i din organisation? Ett svårt tema att närma sig både i verkligheten och som skribent. För beroende på hur man närmar sig frågan kommer man aldrig till samma slutsats eller resultat. Och självklart är det sällan eller aldrig som det bara finns en klok lösning. Det är ingen tvekan om att det finns tillfällen när man som chef gör klokast i att se till någon medarbetare befrias från närvaro inom ens egen verksamhet. En och annan medarbetare kan genom sitt uppträdande vara förödande för hela verksamheten. Och då ett avskiljande den bästa lösningen.

Men detta är kanske inte så vanligt, trots allt. Det vanligaste är nog att man som chef störs av att några på enheten tänker stort och fritt. Och kanske inte alla gånger i linje med den förhärskande åsiktsvinden. De är helt enkelt obekvämt oföljsamma. De tycker tex. att den tidigare organisationen var ändamålsenligare eller att den tidigare chefen var skickligare eller att allt var bättre förr. Eller vill man se mer utveckling och förändring. I vart fall tycker och tänker de inte som sin chef. Och det är klart att som chef finner man inte det är roligt med nej-sägare som stör ens världsbild.

Men samtidigt skall man ha klart för sig att sprången och utvecklingspotentialen inte alltid ligger i begreppen ”mer av samma sort”. Kanske framtiden ligger just i något annat som ”mindre av samma sort”. Det kan till och med vara så att de ”oppositionella” medarbetarna bär på värdefulla insikter som du kan dra nytta av. Det bästa du kan göra är att lyssna och ta till dig. Om du är öppen för andras perspektiv är det lättare att få andra att lyssna på dig. Ta en diskussion om du tror på något annat. Att systematiskt skilja ut "obekväma" medarbetare slår tillbaka mot dig förr eller senare.

Om vi för en stund glider över till medarbetare som vågar säga ifrån när det gäller oegentligheter och olagligheter, eller mobbning och trakasserier. Ja, då handlar det inte bara om att tolerera, då handlar det om att uppmuntra och hylla de som vågar stå upp och berätta. Men denna aspekt är värd ett eget inlägg!