fredag 18 januari 2013

Ledarskap – Mellanchefens dilemma kan vara knepigt

Tänk dig att du är mellanchef och nu har dina överordnade fått för sig att organisera om. Du kan väl kanske ställa dig bakom behovet av förändring från allmänna utgångspunkter, men du delar definitivt inte de överordnades syn på lösningen.

Din uppfattning behåller du dock för dig själv. Så högt till taket är det inte i företaget. Har bossen fått för sig något är denne svårrubbad. I bossens värld kan ingen komma på en bättre lösning än hon/han själv. Det ligger i sakens natur, enligt bossen. Är man högste chef så begriper man mest och bäst.

Men även om du bär oro och tvivel inom dig själv så hör du hur snacket går bland personalen på golvet. De skakar på huvudet och säger detta går inte. Man tom ger uttryck för en viss skadeglädje. Och det gör dig nedstämd. Du vet innerst inne att personalen kommer att få rätt.

Detta är ingen önskedröm för en mellanchef. Man vet att förslaget till lösning är odugligt, men samtidigt måste du som ombud för arbetsgivaren stå bakom det. Ja, du måste till och med så småningom implementera lösningen och tala för den svårsålda varan. I dess yttersta konsekvens kommer du att drabbas negativt. Nästan hur du än gör!

Tala om att slå knut på sig självt. Skall mellanchefen stå för total lojalitet mot chefen eller för lojalitet mot företaget och de anställda? Felformulerad säger den med politiskt tankesätt. Knepig fråga, säger mer normaltänkande. Ja, hur skall man som mellanchef göra?

Det är lika bra att bekänna direkt – Jag har ingen lösning. Det blir fel hur man än gör. . Kommer du med synpunkter oombedd kan du bli rökt, kommer du inte med invändningarna så får du sannolikt bära skulden framöver. Den högste kryper alltid från sitt ansvar genom att skylla på underlydande.

Ja, men jag kan väl flytta och byta jobb? Stopp, nu kommer du med stor sannolikhet att bli den som i en framtid får bära hundhuvudet. Allt kommer att skyllas på dig. Moment 22. Ja, jag tror det nästan. Enda trösten i bedrövelsen är att det nästan alltid finns en lösning, även om den inte syns direkt. Men den kommer alltid sakta krypandes om man inte förhastar sig. När tiden är mogen kommer lösningen. Det behöver inte vara en toppenvariant, men den ger dig en räddande hand.