Motverka underdånigheten, bejaka respekten

Om vi går tillbaka några decennier låg huvuddelen av chefsutbildningarna koncentrerad på relationen mellan chef/medarbetare och på företagets uppgift. På senare år har både innehåll och förpackningen ändrats radikalt. Vi har mer och mer fått s.k. teamutvecklingsdagar, vars främsta budskap är regler, lydnad och ordning. I organisationerna skall vi vara ett team och känna oss som en stor leende familj, med bestämda roller i syskonskaran - Allt i linje med en gammal patriarkalisk anda.

Vid teamutvecklingen lärs vi anta roller och vi försöker spela dessa så att chefen/fadern blir nöjd. Det som främst kännetecknar ett team, är att det är en omogen grupp. Och omogna grupper sliter ”känslomässigt” på sina medlemmar. Omogna grupper har en syndabock i varje stund. Medlemmarna blir känslokalla och beräknande; allt för att själva slippa bli nästa syndabock.

Någonstans såg jag en uppmaning om att vi skall bråka mer på jobbet. Sådana rop i öknen kommer allt emellanåt. Rop som ifrågasätter och utmanar team och konsensustänkandet. Enligt min uppfattning kommer dessa kloka och behövliga rop dock alltför sällan. Framgångsrika organisationer har inte tystnad, enighet, och lydnad som sina främsta ledstjärnor. Framgångsrika organisationer tar vara på kreativiteten. I framgångsrika organisationer förstår man att kreativitet inte bara finns hos ledningen utan i hela företaget. Alla ger och tar. Man känner respekt för varandra.

Framgångsrika organisationer förstår att röra sig bort från den omogna gruppen till den mogna, äkta gruppen. I en mogen grupp är inte ledarskapet det viktiga utan resultatet. Medlemmarna kan samspela med varandra, ansikte mot ansikte, och samspelet är öppet. Genom interna ”bråk” och uppriktighet blir man provocerad och medlemmarna tvingas tänka igenom sin hållning och sina argument och även understundom tänka nytt.