Plötsligt händer det

Plötsligt händer det. Inte att man vunnit miljoner på trisslotten utan att man som chef utsätts för kritik. Jag tror inte det finns någon chef som undgått att i större eller mindre utsträckning drabbats av ett överraskande motstånd eller opposition.

Att man som chef kan drabbas av synpunkter när det tex finns ekonomiska eller marknadsmässiga problem i företaget är väl lätt att förstå och inse. Men att man i lika hög grad kan få kritik när det går bra, är lite mer svårsmält. Framgång föder framgång brukar man säga. Och så är det otvivelaktigt. Men någon gång på framgångstrajektorian kommer motståndet. Det är bara att inse. Problemet är bara att man som chef inte vet när!

Ibland funderar jag på varför VD:ar avsätts trots att börsföretagen går lysande. Eller att tränarna avsätts trots att klubben ligger bra till i serien. Blir styrelserna fartblinda eller framgångsblinda? Eller är det behoven av förnyelse som gör sig påminda - "Det måste hända något"? Eller är det den personliga ångesten hos vissa individer som visar sig? Eller handlar det om ett hedonistiskt sökande - När en företeelse är på väg att kulminera så letar man nya upplevelser.

Det genenanta är att det inte brukar gå bättre efter ett snabbt personbyte. Någon gång finns en kortvarig effekt som fort klingar av. Bäste läsare vad säger du? Har du några tankar om det överraskande motståndet!