En chef skall vara effektiv och rationell. I sitt dagliga handlande skall känslorna lämnas utanför. Så är väl mångas uppfattning om chefsskapet. Men detta stämmer inte med verkligheten. Den som är chef är också en känslomänniska. Jag har tidígare berört det här med skuld och skam. Det är naturligt och ligger nära tillhands att känna så ibland - tyvärr även när ansvaret egentligen åvilar någon annan. Men man får aldrig fastna i ett skuldtillstånd!
Nära skuldkänslor ligger också att man som chef ibland känner sig som en bluff. Man tvivlar helt enkelt på sig själv. Om du som chef någon gång känner tvivel är det bara i sin ordning och helt naturligt. Alla chefer tvivlar någon gång på sin egen tillräcklighet. Det är motsatsen som är farligt - Om man som chef aldrig sätter sig själv under lupp och tvivlar har man lämnat människoskepnaden och blivit gudalik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar