Jag sa i ett tidigare inlägg att trots mer än tjugofem års kamp mot mobbningen har det inte blivit bättre i arbetslivet. Snarare tvärt om. Det som med åren har blivit tydligare är att bakom mobbningsproblemen finns en misslyckad chef. En person, ofta med tyranniska och diktatoriska egenskaper.
Det som har blivit sämre i arbetslivet är möjligheterna att lösa problemen. I takt med att försäkringskassan ändrat attityd till de sjukskrivna och i takt med att företagshälsovårdens inflytande har begränsats så har problemen blivit svårare att hantera på ett bra sätt. För femton-tjugo år sedan kunde inblandade parter söka orsaken till problemen det vill säga chefen, men denna verklighet är helt borta idag. Nu gäller det att ”hjälpa” offret, det är han eller hon som är problemet. Det handlar numera sällan om arbetsplatsen utan om offrets personliga egenskaper. Offret står helt utan reellt stöd i sin situation.
Några forskare talade om en sammansvärjning där arbetsgivare, kollegor, företagshälsovård och andra medverkar i mobbning i en "samförståndets kultur". Och i denna iakttagelse kan man bara hålla med. Ett gäng av människor som alla söker kvasilösningar på problemen. Den som mobbas kan inte på egen hand stå emot sammansvärjningen. Den så kallade hjälpen blir en dubbel börda för den enskilde. Offret ser hur mobbaren får hjälp i sin förtyckande verksamhet.
Forskarna vill skapa en ”oberoende instans som kan undsätta offren och driva en rättslig process så att tillämpningen av gällande lag skärps”. Man tänker sig då att arbetsmiljöinspektörerna kunde vara lämpliga för att sköta detta uppdrag. Det är väl lite av att slå in öppna dörrar och fel dörrar. Detta ansvar har redan arbetsmiljöverket. De skall vara sakliga och opartiska i sina ställningstaganden. De rättsliga processer som måste till sköts nog bäst av personalorganisationerna. Det man kan hålla med forskarna om är det behövs ett uppvaknade och en skärpning från både arbetsmiljöverkets och fackens sidor. Man måste bättre se till offrets intresse och situation. Både för det aktuella offret skull, som för de offer som följer om man inte riktar in kritik och åtgärder på källan, det vill säga den undermåliga chefen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Vore inte en oberoende whistle-blower-funktion (som redan finns i USA) ett effektivt hjälpmedel?
Hej Erik, dina tankar om whistle-blower-funktion tycker jag verkar vara ett steg att förbättra situationen. Ordet oberoende är nog centralt i sammanhanget.
Med oberoende menar jag aktörer såsom hälsovård, psykologer, jurister (som jag jobbar med) och liknande. Konstruktionen skulle kunna vara att man som företag väljer att ansluta sig till en oberoende whistle-blowing-funktion som anställda kan använda för att rapportera problem på jobbet. Arbetsgivarens utredningsplikt kan på så sätt underlättas - ta exempelvis utredningsplikten vid anmälda fall av sexuella trakasserier. Det är som arbetsgivare oerhört svårt att utreda en chef som anklagats för sexuella trakasserier, hur man än gör blir det känsligt och svårt att få förtroende. Intresset för en intern funktion borde därför vara stort.
Hej igen, kloka ord som jag bara kan skriva under på!
På något sätt tycker jag spåren förskräcker. Och då tänker jag på företagshälsovården, som en gång i tiden var "oberoende" och som kunde agera med viss kraft när så behövdes. Idag är många hälsor att likna vid arbetsgivarens företrädare. De är synnerligen partiska.
I detta perspektiv vor din idé lysande. svårigheten ligger i att få verklighetens acceptans. Utöver allmän opionsbildnin vet jag inte hur man skulle gå tillväga.
Skall man söka acceptans underifrån eller överifrån. Det vill säga från det enskilda företaget eller från de övegripande organisationerna såsom fack och arbetsgivare eller politiken?
Underifrån skulle jag säga. Om några större organisationer börjar med sånt här, tror jag en mängd mindre ansluter sig eftersom de ser en chans att profilera sig. Därifrån kan det om man spelar korten rätt bli fler och fler. På ett sätt är det en form av kvalitetsmärkning utåt - en märkning på att man tar problem på allvar och jobbar med kontinuerligt förbättringsarbete. Har du nån idé på företag som kan vara villigt att testa så kan vi kanske sätta ihop något? ;)
Nja, just nu är jag inte så sugen på arbete. Men jag skall inte utesluta något för framtiden.
När det gäller företag har jag inga direkta tips, men en bransch/område brukar ha företag som är sugna på nytänkande och det är de kommunala bostadsbolagen.
Bland dessa dyker det från och till upp problem av allehand slag. Det ser vi i Göteborg i dessa dagar. Nu tänkte inte jag specifikt på detta, utan det är mer en generell iakttagelse. Bostadsbolag kan vara alerta!!
Skicka en kommentar