Jag har i tidigare inlägg haft kritiska synpunkter på de s.k. chefsutbildningarna. För ett drygt halvår sedan såg jag att någon lundaforskare också hade kommit till samma förståelse som jag, nästan. Lundagruppen uttryckte att chefsutbildningar visserligen (kanske) skapar bättre chefer, men utbildningarna är ändå klart överskattade. En diplomatisk sammanfattning av forskarna. Själv tycker jag att chefsutbildning är i de närmaste värdelösa, för att inte säga skadliga.
Huvudpoängen hos forskarna var att om arbetsklimatet skall bli bättre krävs att de anställda är med i båten och därmed att chef och anställda bör gå på samma kurs. Det gäller att ta reda på vem som behöver hjälp och på vilket sätt. Man måste ha gemensam förståelse för varandras roller och person. Och man måste kunna tillämpa situationsbaserat ledarskap. Det sociala samspelet är oerhört viktigt och lika viktigt som kompetens. Man måste kunna hjälpa varandra.
Och det kan man hålla med om. Men man presterar på olika sätt. Chefen skapar kulturen och medarbetarna mervärdet. Men båda parter måste förstå varandra och så gott det går kunna tänka andras tankar. Medarbetarnas normer och gruppens tryck kan stå i strid med chefens inre värderingarna. Om så är fallet mår skillnaderna bäst av att komma upp till ytan och då måste chefen lära sig tolerera så kallade omöjliga frågor. Alltså frågor som berör chefens innersta hållning. Sådana som medarbetarna, utan en kurs, inte skulle ställa, men som är så klarläggande och befriande när de väl kommer upp till ytan. En enda fråga kan betyda mer för kulturen än flera dagars utbildning. En omöjlig fråga kan ge chefen en aha-upplevelse. Och den kan skapa utvecklande dialoger som visar på nya gemensamma perspektiv i en mängd olika hänseenden. Sådana chefutbildningar gillar jag!
Vill man i företaget eller organisationen skapa ett bättre klimat är det således inte tillräcklig att skicka chefen på ett träningsläger med andra chefskollegor. Det är hemmalaget som måste kunna prestera och därmed också utbildas tillsammans. En sak till - Skicka och skicka? Det går lika bra att hålla till på hemmaplan. Ja, kanske tom bättre! Det är dags att tänka om.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
de 22 åren som jag arbetat som enhetschef ,har jag varit på hur många chefsutbildningar som helst.Alla utbildningar har varit obligatoriska för oss mellanchefer,men inte för min chef över mig.Har nästan på aldrig blivit tillfrågad vad behovet är av fortbildning.För två år sedan fick vi anställda fylla i en test på olika sätt,som då skall leda till att synliggöra behovet och fortbildning efter det.Ett stort bekymmer tycker jag är tidsperspektivet,aldrig vikarie vilket gör att ordinarie arbete skall göras även om jag är på utbildning.De sista åren kan jag se att kollegor hela tiden håller på med sina mobiltelefoner och liknande under utbildningstillfället.Till vilka kostnader sker utbildningarna ? Resultat eller annan uppföljning efter chefsutbildningen finns inte heller.
Hej Gunilla, och tack för kommentar. Det är bara att konstatera. Så gott som alla så kallade chefsutbildningar är i det närmaste värdelösa.
Hej! Ojoj, nu tycker jag ni tar i. Det är inte alls min erfarenhet. Jag har jobbat på IKEA IT i 6 år, och där gick jag en del mycket bra utbildningar, t.ex. i Situationsanpassat ledarskap, som jag sen lärde ut till personalen. Och på mitt nuvarande jobb fick jag chansen att bli skickad på UGL-utbildning, och snacka om att jag lärde mig grejer. Jag tror att om man är öppen för andras feedback och vill utvecklas så kan man lära sig massvis på utbildningar.
Hej Maria, o tack för inlägg. Jag respekterar fullt ut dina åsikter. Men jag delar dem kanske inte så där fullt ut.
När det gäller UGL-utbildningen så måste jag tillstå att många av dessa var riktigt bra. Men det finns också exempel utbildningar som varit extremt dåliga. Ja, i vissa fall förödande. Och kvaliteten beror självklart av kursledarna.
När det gäller situationsanpassat ledarskap finns det mycket att säga. Om jag skall vara kort känner jag mycket mer för ett tydligt rakryggat ledarskap än för ett geleaktigt situationsanpassat ledarskap.
Medarbetarna vill ha en tydlig arbetskultur och verka inom och hålla sig till. Ett flytande indifferent ledarskap skapar bara en vinglig och konfliktfylld arbetsmiljö.
Nu säger jag inte att ditt ledarskap är dåligt. Det finns ingen anledning att tro detta. Men många chefer lyfter ofta fram det situationsanpassade ledarskapet för att dölja sin makthunger. Orden blir ett vapen för att alltid ha rätt.
Skicka en kommentar