fredag 15 april 2011

Ledarskap – Varför är chefer så negativa till kvalitetsarbete

Särskilt på den offentliga sidan finns det mycket uppföljningar, planeringsmöten, kvalitetsdagar med mera. Och chefer av olika slag är oftast närvarande. Syftet är många gånger att söka former för att kunna arbeta bättre i framtiden. Men menar man allvar med sina insatser?

Ett verktyg som används i kvalitetstänket är att efterhöra hur avnämarna eller de man samarbetar uppfattar situationen och verksamhetens arbete. Finns det något som kan förbättras, är den enkla frågan. Och det finns det alltid. Oavsett form för insamlandet brukar det komma många synpunkter. Så långt är allt väl. Men sedan tar det stopp. Istället för att göra som man skall nämligen analysera, värdera, återkoppla och förändra så går den ”kritiserade” verksamheten i försvarsställning. Detta trots att det var man själva som ville ha in synpunkterna och bjöd in till träffen!

Ja, egentligen hade verksamheten redan på uppföljningsdagen mentalt stängt av sig. Man vill inte höra det man fick höra. Man vill bara ha beröm! Mellan olika personer i den ”kritiserade” verksamheten tänks och sägs – så farligt är det väl inte. Och chefen kan vara den största försvararen av det bestående. "Nu överdriver de väl i alla fall. De bara klagar - gnäll och kverulans. Skall dom säga – har de nånsin gjort något rätt. De förstår inte hur vi har det". Ja, försvarsstrategierna kan vara dessa eller några tusen andra. Och chefen är som sagt aktiv i att sänka de inkomna synpunkterna. Chefen och personalen vill egentligen inte ha utvecklande synpunkter; man vill som sagt bara ha beröm. Och när förväntningarna kommer på skam, blir det bara ointresse och låsningar. Och uppföljningsdagen blir lika värdelös och opåverknade som alla de föregående.

Ganska snabbt glöms tillställningen. God mat och trevlig miljö var det i alla fall, säger chefen till sina anställda och känner sig nöjd. Men i praktiken lärde man sig inget! Och inom en rimligt nära framtid planerar man en ny kvalitetsdag, med nya förhoppningar!

6 kommentarer:

Bertil Törestad sa...

Jag tror att man alltför mycket förväntar sig att chefer är skapta på ett speciellt sätt.
Chefer är vanliga människor utan några övernaturliga krafter. Människor tycker om symbolhandlingar som t.ex. kvalitetsdagar.
Utvärderingar omedelbart efter en eller flera dagar i trivsamt och gemensamt gemyt blir alltid positiva! Vänta gärna några veckor med utvärderingarna så får ni se på annat! Dagen kanske inte gav något!
Innan man genomför kvalitetsarbete måste man defniera i klara termer hur man mäter kvalitet på ett så precist sätt som möjligt.
Till det behövs experter, ofta bortom chefens kompetensnivå.

Jag tror att chefers negativa attityd till kvalitetsarbete beror på att de är vilsna kring begreppet kvalitet och hur man observerar och mäter det.

Men något måste ju göras! Varför inte ordna en kvalitetsdag till!

Sten sa...

Hej Bertil och tack för ditt inlägg. Två saker fastnande jag för nämligen 1) chefer är vanliga människor 2) chefers negativa attityd till kvalitetsarbete beror på att de är vilsna kring begreppet kvalitet.

Till det vill jag i all blygsamhet tillägga att en chef idag måste vara så "på". Omgivningen väntar sig händelser och då blir det som du skriver "Men något måste ju göras! Varför inte ordna en kvalitetsdag till!"

Jim-Alex Hirschi sa...

Jag tycker som chef att kvalitetsarbetet är görviktigt och har själv uppdrag som examinator, dvs. granskare av andra verksamheter, men jag känner igen den bild som beskrivs. När jag talar om dessa frågor är följande reaktioner inte ovanliga; vi har inte tid, jag har så mycket att göra, jag orkar inte, jag har fullt upp med personalärenden, vi är väl redan bra, gör det du som har tid över, du ska vara så himla redig.... Ja, nu raljerar jag lite samtidigt som jag vill poängtera attityderna och avsaknad av kvalitetskultur. Kvalitetsarbetet är ingen dans på rosor utan är slitigt och skall så vara. Vi ska inte göra det för vår egen skull utan för de som verksamheten är till för. Man utvecklas inte om allt går på som räls utan när vi stöter på mothugg och motgångar. Det är så vi lär oss och det leder förhoppningsvis till förbättring. För kunden.

Sten sa...

Hej Jim-Alex, kul höra ifrån dig igen. Och tack för inlägg.

Ja, nog är det svårt med kvalitetsarbete. Kanske inte rent tekniskt eller logiskt utan främst utifrån viljan/oviljan att se klart på sin verksamhet. Det är svårt att vara öppen i sinnet och ta till sig kritik. Det sätter lite taggar i självbilden. Eller kanske snarare i den bild som man vill att omgivningen skall ha av mig som chef och av verksamheten. Det kostar på att ta till sig en sannare bild.

Men det är egentligen en "träningsfråga". Alla kan nog lära sig om man bara leds in i ett bättre tänkande. Så egentligen borde kanske kvalitetsarbete inledas med attitydarbete!

Gunilla Arneström sa...

Vad bra att du skriver om kvalitéarbete.Jag som enhetschef önskar att vi pratar lite mer om det i vardagen än vi gör idag.Kvalitéarbete skall vara långsiktigt,upplever att det är för kortsiktigt,ofta styrt av ekonomin.Jag tycker det hade varit fantastiskt om högsta ledningen,alltså politikerna ger oss en krav och kvalitésbok att arbeta efter,särskilt inom äldreomsorgen.

Sten sa...

Hej Gunilla och tack för kommentar. Jag tror också att det finns ett (stort) förbättringsutrymme när det gäller kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen.

Det är möjligt att det behövs en kvalitetsbok. Själv tror jag att den förskjutning som successivt skett från verksamhetsfrågor till maktfrågor är en stor källa till många problem. Vanligt sunt förnuft får stå tillbaka för alla maktattribut som finns i organisationen. Alla kan utöva makt och dessutom gömma sig bakom en formell legalisering. Det är närmast en sällsynt konst att inte utöva makt inom äldreomsorgen.

Visst kan det behövas en kvalitetsbok, men allra mest behövs som sagt en handbok i maktutövning.