Ledarskap - Medarbetarna är inga schackpjäser

I våra företag ser vi medvetet eller omedvetet chefen som subjekt och de anställda som objekt. Och objekten är de som utsätts för subjektets handling. De är krångligt med satslära, men den kan vi hoppa över och enbart fokusera på ordparet objekt-subjekt, som avspeglar mycket av vår människosyn. Många beteendekunniga personer hävdar att objektifiera en annan person och samtidigt känna empati är närmast en omöjlighet. När chefen objektifierar så blir medarbetaren en osjälvständig resurs utan ett eget Jag, det vill säga utan mänskliga egenskaper eller humant värde. Medarbetaren blir en resurs. Och därmed ser inte chefen medarbetaren lika verklig och viktig som sig själv. Arbetslivet har glidit över i ett rollspel.

I våra chefsutbildningsprogram tror jag man till och med kan säga att chefer tränas i att objektifiera medarbetarna. Flertalet program ser på organisationen som en arena för strid och där chefen lärs se medarbetarna som fiender som måste objektifieras för att kampen skall kunna vinnas. Ett sådant synsätt får till följd att organisationens energi läggs på den inre verksamheten istället för på den yttre, dvs på marknaden och kunderna. Sådana organisationer brukar inte rosa marknaden särskilt länge eller väl precis.

Bemöt dina underställda som subjekt. Hur skall man då som chef göra om man vill bättra sig och skapa ett gott arbetsklimat. Det första rådet är att skippa alla härskartekniker såsom Osynliggörande, Förlöjligande, Skam- och skuldbeläggning med mera. Härskartekniker hör inte hemma i en organisation där chefen ser medarbetarna som subjekt. Ibland kan det vara svårt att som chef se på utpräglade individualister som subjekt. De har en förmåga att själva inta objektsrollen. Men då gäller det att komma ihåg att deras självförtroende är högt, men självkänslan låg. Som chef får man då anstränga sig för att komma personen nära och få honom eller henne att känna att man bryr om vederbörande just som människa och inte som en produktionsresurs. När man når fram till Jaget kommer delaktigheten som ett brev på posten. Individualisten byter successivt kostym till att bli ett för företaget engagerat subjekt.

Oj, nu blev inlägget lite snårigt märker jag. Men jag tror att du som läsare ändå förstår mitt budskap. Behandla medarbetarna som människor. Det vinner både du som chef och företaget på!