Vi har väl alla mött på dem på jobbet, mellancheferna som på olika sätt försöker hålla sig väl med sin överordnade chef. De är överdrivet ambitiösa uppåt och trampar nedåt. De är lismande och inställsamma och de kan inte var sin chef nog tillags. Särskilt aktiva är dessa personer när en ny toppchef anställts. De är då aktiva att lämna information och komma med uppskattande kommentarer. De vill hjälpa chefen att så snabbt som möjligt finna sig tillrätta på tjänsten. Och toppchefen belönar sin vasall med uppmuntrande ord eller tom ett litet avancemang.
Den här typen ansvarslösa inställsamma mellanchefer skapar oro och personalomsättning på arbetsplatserna. Omgivningen står inte ut, de vill se äkthet och respekt. Den falska positivismen kväver all duglighet. Efter ett tag flyr de duktiga medarbetarna till trivsammare arbetsplatser. En arbetsmiljö där toppcheferna ofta byts ut brukar dölja ett klimat där ytlighet, inställsamhet och skvaller belönas.
Men har inte toppchefen ett ansvar? Självklart, men det kan vara svårt att i början skilja på en karriärriktad inställsamhet och vanlig hjälpsamhet. Och det är lätt att falla i fällan och tro att man som toppchef är en särdeles unik som chef och person, när man hör de berömmande orden. Men förr eller senare blir den lismande och fjäskande mellanchefen avslöjad och satt i karantän.
Men det avskräcker inte en karriärsugen mellanchef. Han/hon bidar bara sin tid. Snart är toppchefen borta och det kommer en ny chef. Och nu sätter mellanchefen åter igång sitt spel. Som leder till en ny upphöjelse och utnämning för den karriärsugne mellanchefen. Den här typen av kryperi och servilitet lönar sig oftast, ingen tvekan om det. En praktiskt taget oduglig person och chef kan på det här sättet nå väldigt höga poster. Till men för verksamheten förstås. Men hur skall de stoppas? Ja, det är min enkla fråga till mig och till dig! Kan de stoppas?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Det här är väldigt vanligt hos min arbetsgivare, (~10k+ anställda i sverige) i alla fall lokalt där jag sitter stationerad ~1k anställda.
Dock har vi något i vår del av organisationen som vi kallar "gräddfilsgruppen" den lilla skara medarbetare som är oerhört inställsamma till sina chefer. Detta är väldigt genomskinligt och vi alla andra ser på dessa med viss förakt.(kanske ett lite starkt ord, men dock beskriver det situationen väldigt bra).
Till saken hör nu att det är dessa personer som har fått jobb i dessa "ledningsgrupper" och lite andra tjänster. (ledningsstöd, säljcoacher, utbildare osv.)
Vi har en organisation med många unga medarbetare och chefer på sin första/andra chefspost.
Det vore väldigt intressant att få din syn på hur man ska hantera detta och om det går att motverka på något sätt. Eller är det bara att rätta in sig i ledet och ordbajsa sig genom dagarna med ett leende på läpparna?
Tack för en bra blogg med många tankvärda och intressanta inlägg, läser allt, detta är dock första gången jag kommenterar!
Hej och tack för ditt inlägg. Alltid kul med respons.
Jag känner allt igen det du skriver. Så är det på många arbetsplatser. Och ytterst är det en chefsfråga. Det är chefen som sätter eller i vart fall chefen som skall sätta arbetskulturen. Det är bekvämt men inte bra att styra med hjälp av en liten klick medarbetare.
Det är emellertid svårt att som enskild göra något. Man kan bara invänta att tiden skall bli mogen för förändring. Och då kan man agera på olika sätt. En möjlighet finns (nästan) alltid: Byt arbete!
Hej,
Tack för ditt svar. jag har sökt och blivit erbjuden en ny tjänst som jag hoppar på från och med 7 feb. Så problem är löst för min del :)
Hej igen. Kul att du fått nytt arbete. Önskar dig allt gott framöver.
Skicka en kommentar