Ledarskap – Dålig företagskultur. Då lyser humorn med sin frånvaro

Jag har varit inne på temat förr – Råder det en dålig företagskultur på ett företag så är humornivån låg. Jag vill inte sträcka mig till ekvivalens. Det vill säga att humor alltid skapar bra organisationer. Men långt bort är det inte! Dåliga organisationer däremot är garanterat humorbefriade! Och därför fungerar verksamheten inte smidigt heller!

En förutsättning för humor är självdistans och det är samma egenskap som en bra ledare måste ha. Man måste kunna se på sig själv med friska obundna ögon. Humor skapar goda relationer och är ett sätt att fungera på och att överbrygga arbetslivets friktioner. Humorn ligger som varm balsam över det formella och hjälper till att skapa kontakt och lösningar. I vissa situationer skapas också omtanke och värme. Man avdramatiserar maktpositioner och mjukar upp det stela, byråkratiska och korrekta.

Visst kan humorn innebära och innehålla satir, parodi, lyteskomik med mera. Men på en sund arbetsplats finns det inte mycket utrymme för dessa yttringar. Möjligtvis det undantaget som riktas mot chefen i det tysta. Men som chef får man acceptera lite tissel bak ryggen så länge det inte går till överdrift. Det är bara ”normala” inslag i den motkultur som finna på alla arbetsplatser.

När jag nu talar om humor menar jag vardagshumorn och inte den planerade muntrationen som ibland kan förekomma vid personalfester och dylikt. Då förkommer det planerade inslag som oftast är väldigt elaka om än inbäddade i lekfull dräkt och roliga kläder. Mången chef och mången medarbetare går från dessa fester med taggar i hjärtat.

Den vanliga mjuka vardagshumorn gör att vi håller oss friska och trivs på våra arbetsplatser. Alla har vi väl stött på en arbetskamrat med gott humör och nära till skämt och skratt. En person som kan avdramatisera besvärliga situationer. Bäste läsare, har du suttit i fackliga förhandlingar någon gång så tänk efter. Gick inte de förhandlingar bäst som hade utrymme för humor och en rolig historia. De närvarande människorna fick liksom plats och trängdes inte bort av allvaret! Man kunde se och förstå varandra! Och nå resultat!