Ledarskap - Vad gör en chef lycklig?

Rubriken är lika omöjlig att besvara som frågan om hur långt ett snöre är! Men om jag utgår från mig själv tror jag att några faktorer är - att det går bra på ”marknaden”, att få beröm från överordnad chefer eller helst underställda, att kunna göra något bra eller klokt för personalen, eller att få uppleva en stunds samvaro med personalen. Alltså ganska enkla mellanhavanden, men ändå så svåra saker att i praktiken få uppleva.

Det är klart att privatlivet också påverkar arbetssituationen. För min del har den inverkan varit något ”ensidig” När det var störningar i privatlivet, blev jag en sämre chef. Jag blev mer självupptagen. När det flöt på bra i privatlivet var påverkan i arbetslivet inte särskilt stor! Men den fanns där! Ett annat förhållande som med åren fick allt större betydelse var vikten av att ha en god hälsa. Detta nu inte sagt i förhävelse eller överdriven självtillit. Det finns många bra chefer som trots problem med hälsan gör jättebra jobb. Men jag hade bara slumpen att ha hälsan med mig.

Till sist några ord om den vanligaste lyckobringaren nämligen makten. Ett svårt ämne. Det går inte att förneka att det ligger en glädje i att ha makt. Och makt kan både brukas och missbrukas. Men det gäller att se upp så att makten inte används för falska lyckoupplevelser. Sådana upplevelser som inte har med verksamheten att göra undan vars enda drivkraft är chefens inre behov. Sådana konstruerade maktupplevelser kan liknas vid onaturliga och överdrivna shoppingbehov; de ger båda en kort och falsk lyckotillvaro. Dock gör de personalen med flera olyckliga! Och på sikt sänks även du som chef!!