Ledarskap: Chefen känner ängslan

Vill minnas det var i tidningen chef, som jag för någon månad sedan läste en artikel om att chefer kan ha så kallade bluffkänslor. Chefen känner sig inte vuxen sin roll och är rädd att någon skall genomskåda honom eller henne. Det fanns också uppgift om att ”tillståndet” går att träna bort.

Det är både intressant och positivt att denna högst reella, men inte så omtalade del av det inre chefslivet, lyfts fram. Alltför många chefer känner sig skiljaktiga, avvikande och oroliga på grund av sina känslor. Man bär på en inre oro. I artikeln ovan antyddes att bluffkänslor kan tränas bort. Frågan är om detta ”i normalfallet” är nödvändigt eller ens önskvärt?

Bluffkänslor är något naturligt och faktiskt något välbehövligt, så märkligt det kan låta. Det är naturligt att känna tvivel på sig själv allt emellanåt. Det är också naturligt att känna ångest, och det är som sagt lika naturligt att någon gång låta bluffkänslorna komma i dagern. I viljan att skydda sig mot oro, tvivel mm kan isolering bli chefens eget tillämpade val. En olycklig lösning som kan ge ett överstort ego. Tvärt om gäller det att acceptera känslorna för då skapas möjlighet till en social hantering.

Att känna tvivel är en absolut nödvändighet som chef. Det är ett sätt att förstå att man bara är en människa av kött och blod. En människa som inte vet bäst i alla lägen. Genom tvivlet erkänner du dig själv för dig själv. Personer som inte någon gång känner tvivel gäller det att se upp med. De har blivit extremt introverta eller tom slutat vara människa och blivit närmast gudalika. De är farliga som chefer!

Även ångest är något nödvändigt för en chef. Ångest är ett viktigt element i allt utvecklingsarbete. Ångest är en motivation. Om man förstår sin ångest blir den till en konstruktiv kraft som driver utvecklingen framåt. Utan ångest blir en chef ofri och förlorar sin kreativa förmåga. En person som hämtar energi ur sin ångest kan vara en bra chef! Jag vill minnas att den nämnda tidningen chef faktiskt för något år sedan faktiskt hade en kort men bra artikel om ämnet ångest.