I våra organisationer blåser nu en etik och moralvind. Företag och organisationer satsar på utbildning av personalen. Nog så bra, om det vore så att behovet är störst i de producerande leden. Men behovet av utbildning är som allra störst i ledningskretsen. Det är inte helt ovanligt att ledningen brister både i sin yrkesroll som i sin personliga roll.
De är inte de underställda som har problem med etik och moralfrågor – varken i teorin eller i praktiken. Det är den högsta ledningen som har vandrat vilse. Det ser vi inte minst i alla s.k. skandaler som ständigt uppdagas. Ledningens intresse för värdegrundsprojekten har sin grund i den dystra upptäckten av egna brister, men man söker lösningar som är avledande. Man startar tex. utbildning av personalen! Det gäller att skapa rätt fokus, dvs hitta sin publik.
Att vara chef innebär att ha frihet för handlingar. Men många ledningar verkar ha kommit i obalans ifråga om att se till sitt eget bästa kontra att se till företagets bästa. Vidare har man också fått en rejäl tyngdpunktsförskjutning mot ökad självrespekt på bekostnad av respekten för andra. Man har gett sig själv en överstark uppfattning om det egna värdet. Och därmed reducerar man förstås alla andras värde i organisationen.
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen – Det är ledningen som sätter kulturklimatet och energiläget i en organisation. Och utan en stabil hållning i konsten att hantera relationer går det åt fanders. Fega chefer skapar inte en nödvändig förutsättning för frihet, självstyre och omtanke. Därför att man inte förmår att ge beröm eller tillrättavisning. Eller som vi numera säger positiv eller negativ kritik. Och när inte chefen fungerar som kompass – hur skall då medarbetarna få vägledning och energipåfyllning? Det leder till fel energiläge i organisationen och till stress!
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen – Den s.k chefsutbildning som bedrivs idag gör många gånger mer skada än nytta. Utbildningen uppmuntrar till hållningar och åtgärder som i praktiken är lika med flykt från chefsansvaret. En sådan åtgärd är att starta värdegrundsprojekt för personalen när det problemet egentligen är en ledning som inte tar sitt ansvar för sig själv eller klimatet i organisationen. Att starta ett värdegrundsprojekt är som att sätta upp en teaterpjäs. Chefen är regisör, medarbetarna aktörer och allmänheten är publiken. Känslorna, ja det sitter hos publiken. Det som istället behövs är en utbildning av ledningen i vad ansvar är, olika följder av ansvarstagande och ansvarsflykt, och hur man på olika sätt kan ta ett vägledande ansvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, intressant. Ungefär precis vad jag tänkt (kanske därför jag finner det så intressant ;)).
Hej Singla, nu år vi i alla fall två som tänkt i dessa banor. Tack för din kommentar. Hälsning Sten
Skicka en kommentar